Till minne av Gräsänkeveckan

Maken har vart på vift så jag har bollat barn och hem ensam i en vecka. Det är givetvis mycket lättare nu när barnen är större och det kräver inte samma finlogistik i matplaneringen. Å andra sidan så strösslas det numer en miljard aktiviteter över veckoplaneringen så det behövdes ändå en del snabba säkra kort i matplaneringen för att hinna med att skjutsa och hämta överallt. Som bonus fanns en gnällig blåförkyld matvägrande Treåring – så den här veckomenyn var lite mer tillmötesgående för att få i henne vad-som-helst-bara-hon-äter. Here it comes:

I onsdags när maken var i luften på väg söderut så inledde jag Gräsänkeveckan med Parmesankyckling. Det här en sådan där 90-tals-rätt som jag brukar återkomma till när barnen är sjuka och petiga i maten eftersom den är energirik och svår att motstå. Komfortmat ni vet.

Hur man gör? Blanda finriven parmesan med creme fraîche. Typ 2 delar ost till 3 delar creme fraîche. Ett recept som är lätt att räkna om att göra till många med andra ord. Smaksätt med salt, peppar och vitlök. Och inget mer! Bred röran över skivad kyckling i en ugnssäker form och gratinera i ca 200 grader. Jag har gjort det här med färsk kyckling, överbliven stekt kyckling men kanske allra helst med kyckling som först brynts lite i stekpannan för att få färg innan den åker in i ugnen. Allt funkar så klart bara man har koll på tid och att den är genomstekt. Den här gången hade vi en pytt till med fint tärnad majrova/morot/äpple/rödbeta/citron/timjan som stod i ugnen lika länge som kycklingen. Komihåg att vänta med lite med att skicka med äppelbitarna i ugnen eftersom de inte behöver riktigt lika lång tid som rotfrukterna.

Parmesankyckling till vänster. Till höger – himla god juice som kom med bud. Speciellt den högra varianten med äpple, druvor, blåbär och ingefära. Riktigt god! Rekommenderas av gnälliga barn…

På torsdagen åt vi färska salciccias med tagliatelle. Ja här var det bara säkra kort för att få upp den blåförkylda sjuklingen på fötter igen. Vi varvade pastafatet med haricot verts, blandade oliver, massor av finklippt färsk dill, smulad fetaost och lite citron.

Så kom fredagen. Vi körde pizzakväll så klart, som vi glömde fota. Lördagsmiddagen blev inte heller förevigad då Nioåringen körde tacoplock med tre kompisar som uppvärmning till Melodifestivalen. Pulled pork, pico de gallo och svarta bönor blev ok komplement till denna ömma modern.

På söndagen blev det Myllimäkis vegocurry med viss modifikation då det blev med rostad blomkål/sötpotatis/paprika tillsammans med de stekta aubergineskivorna. Inget recept jag kopierar igen rakt upp och ner även om det var barnvänligt. Har vi en barnvänlig curry hemma toppar jag gärna generöst med sriracha på min tallrik för att få en boost med chili.

Det blev onekligen mycket komfortmat denna råkalla februarivecka. På måndagen plockade jag upp ett paket färdig köttfärssås från frysen och gjorde en annan barnfavorit till middag: varva nykokta gnocchis i en ugnssäker form med köttfärsås toppa med mozzarella och finriven parmesan. Serveras med ruccola och lite vintertrötta tomater. Det här går verkligen snabbt att preppa och går hem hos våra barn!

Tisdagen blev på temat panerad fisk eftersom frysen akut behövde tömmas. Inte så glammigt kanske men fullt värdigt serverat med kall dillsås (typ 1/3 majo blandas med 2/3 gräddfil, ha i massor av dill lite salt/peppar), gröna ärtor och kokt potatis. Ett säkert kort igen eftersom det inte blev en smula över…

Kommentera inlägget (0)