Turn your face to the sun and let the shadows fall behind you
Samma promenadsträcka, samma dag, men olika tider. Ena gången med solen som lyser upp den blåa himmeln och andra gången med en skarp halvmåne mot det becksvarta mörkret i natten.
Så som dag och natt, så är också kontrasterna i mitt liv just nu. Ena stunden river jag av ett tungt och svettigt träningspass som får endorfiner att spruta ur öronen, för att i nästa stund njuta av en långsam promenad helt i mina egna tankar. Ena stunden lagar jag vardagsmat hemma i köket bland högar av disk och dammsugaren i andra handen, för att i nästa stund njuta av ett glas vin och lyxig mat i lugn och ro. Ena stunden klurar jag på hur jag ska få tiden att räcka till alla måste-göra-grejer, för att i nästa stund vara så sysslolös att jag inte vet ens vad jag ska fylla ut tiden med. Ena stunden sitter jag i min ensamhet och uppslukad av mitt arbete eller något annat som fångat mitt intresse, för att i nästa stund vara omgiven av en massa härliga människor som fyller ut kvoten för mitt sociala behov. Ena stunden är jag sådär oförskämt glad att hela jag lyser upp i ett stort och löjligt glatt leende, för att i nästa stund bli påmind om att allting faktiskt inte är så där lyckligt och okomplicerat som jag alltid vill tro.
Jag gillar kontrasterna och variationen. Det får mig att alltid uppskatta vad jag har och vad jag får. Samtidigt gillar jag när det allra mest fundamentala, mest betydelsefulla och oersättliga i mitt liv är så stadigt och orubbligt att jag alltid har min trygga vrå att falla tillbaka mot när jag behöver det.
May the sun bring you new energy by day,
May the moon softly restore you by night,
May the rain wash away your worries,
May the breeze blow new strength into your being,
May you walk gently through the world and know it’s beauty all the days of your life
Inlägget Turn your face to the sun and let the shadows fall behind you dök först upp på TUMADRE.
