det går inte att sova med en triumfmarschorkester i kroppen.

För två somrar sedan recenserade jag klassikern Den Allvarsamma Leken av Hjalmar Söderberg. Det är en sorglig historia från 1903 om Arvid Stjärnblom som är olyckligt kär i fröken Lydia Stille år efter år utan att det aldrig riktigt blir bra. Barn kommer emellan, äktenskap, jobb, andra kärlekar och kanske framförallt den tiden också, då man var tvungen att tänka på sitt rykte på ett helt annat (tråkigt) sätt. För Lydia kom ut 60 år senare och behandlar precis samma historia, men ur Lydia Stilles perspektiv, och dessutom utspelar den sig under 60- och 70-talet.

Gun-Britt Sundström har då tagit Lydias parti och berättar hennes sida av denna knixiga romans. Stor igenkänning i Lydias väntande och längtande. Efter en sommar av hångel börjar hösten och Arvid tycks glömma bort att höra av sig. Lydia står knappt ut, skickar brev men får inga svar.

Hon försöker tyda Arvids alla blickar, gester, beröringar när de ses av händelser. Men att hålla uppe hoppet gör ju oftast ondare än att ge upp. Tiden går ju så jäkla långsamt när man är olyckligt kär.

Åren går och Lydia gifter sig, bygger upp ett eget liv tills hon en dag många år senare råkar träffa honom på en bioföreställning av en slump.

Så börjar allting om igen.

Det är inte helt enkelt såklart. Samtidigt parallellt med Arvid-romansen handlar det framförallt om Lydia själv. Om att vara kvinna på sjuttiotalet och allt vad det innebär, om att inte vilja följa den förväntade kvinnorollen och om att bryta sig fri. Om att försöka förstå män som förväntar sig att man ska leva efter deras villkor, och kanske inse att man faktiskt inte har någon lust med det alls.

Lydia träffar även andra killar, tyckte denna beskrivning av en hipp sjuttiotalsman var rolig ^^

Så sorglig men så stark och girlpowerig bok också, som i högsta grad innehåller massor av igenkänning fastän den skrevs för fyrtio år sedan.

Translation. The Serious Game is a Swedish classic novel written by Hjalmar Söderberg. I’ve blogged about it here and you can read more about it here. For Lydia is a book written sixty years later in 1973 by Gun-Britt Sundström. It’s basically the same novel but written from the woman’s point of view.