Det här med att sätta mål

"Jag och Fillan ska rida SM" - Agnes Åberg 10 år Jag trodde verkligen att jag skulle klara det och att vara målmedveten är väl positivit? Men jag var verkligen inte realistisk för varken hästen eller jag var i den kategorin. När jag sedan letade efter min första egen häst var det en potentiell EM ponny jag letade efter, för ungefär 70 000 kr mer eller mindre. Inte heller det var särskilt realistiskt men inte lyssnade jag på vad folk sa till mig. Jag levde vidare i min drömvärld och det var väl både bra och mindre bra. Det ledde till besvikelser men också mycket lärdom.
Numera inser jag vad det krävs, det krävs långt mycket mer än vad jag har möjlighet till, i alla fall just nu. Visst kan man säga att man vill bli bäst i världen men det krävs så långt mycket mer. Det krävs inte bara en bra häst och en bra ryttare, det krävs enormt mycket mer. När jag väl insåg det här så kände jag mig mer lugn faktiskt. Jag insåg att det finns så mycket mer, alla kan inte bli bäst och det finns andra saker inom hästsporten som går att bli bra på. Unghästar, hästförsäljning - ja det intresserar mig och det skulle jag kunna tänka mig att syssla med i framtiden.
Just nu försöker jag bara leva i nuet, ta alla chanser jag får till ridning och utvecklas som ryttare. Varenda sekund på hästryggen räknas och jag ska ta tillvara på det. Hästar känns som hemma, när jag inte har hästar är jag vilse och jag inser det mer och mer. Jag kan inte leva utan hästar och skulle kunna ge upp i stort sett allt för att kunna hålla på med det jag älskar, på ett eller annat vis. Jag har såååå mycket att lära och ju mer man lär sig desto mer inser man hur långt ifrån fullärd man är. Jag vill bli en bättre ryttare för som det är just nu är jag ganska dålig, beroende på vem man jämför med. Dock har jag en tendens att jämföra mig med fantastiska ryttare och självklart är jag urdålig i jämförelse, he he...