Det svåra ämnet ”mammakroppen”

I december var jag med och gästade Malin Wollin i hennes webb-serie om mammalivet. Ämnet för avsnittet jag var med i var mammakroppen. Bortsett från att jag var Nobeljobbs-supertrött och sminkade mig på en halvmörk toalett strax innan, så var det himla kul att träffa coola Malin i verkligheten (har ju bara läst hennes blogg och krönikor, älskar hennes återkommande inlägg ”fredagshus”) och vi hade ett intressant samtal om gravidfrågor, bröst, komplimanger, vikt, träning – och det svåraste som finns…

Malin hade själv en tydlig ”agenda” kring mammakroppen, utifrån sina åsikter: exempelvis, att det ska vara okej att vilja gå ner i vikt när man nyss blivit mamma. Om jag var inbjuden för att vara en slags motvikt, alltså ”du duger bra som du är”-typen, så vet jag inte om jag levererade? Under samtalets gång insåg jag nämligen hur oerhört svårt det är att generalisera kring detta ämne, som ligger mig så varmt om hjärtat. Malin har ju all rätt att känna så, samtidigt är det förfärligt om någon annan kvinna, i en annan situation, känner sig pressad att gå ner sina kilon. Å ena sidan är det problematiskt att graviditeten idag för många blir en viktfälla. Å andra sidan är graviditeten och första tiden med baby en skör, omvälvande och speciell tid då man inte ska stressa över vågen. Nej, sans och balans säger jag nu igen!

Den största förändringen för mig är att jag nu värderar så mycket högre att vara stark, frisk och funka bra. Men det utesluter ju inte att jag älskar att känna mig snygg, få till schyssta vardagslooks och känna mig okej bekväm på stranden. Eller, just stranden har i och för sig aldrig varit ett ställe jag är ”bekväm” på, så glöm det – men ni fattar ändå, tror jag.

Det är väl som de säger: The older I get the less certain I am about anything…