Kramar

Det var sex killar på behandlingshemmet nu. En har bara varit där i två-tre veckor och var fjorton år och tunn och liten och skygg och hade huvan långt ner över ansiktet och gick ut och rökte och åt inte middag och sa fitta när kortspelet gick dåligt. Mitt mammahjärta värkte när jag såg honom. Så liten, så tuff, så osäker. Vem vet vad de här killarna har varit med om? Vem vet om det finns en familj, någon som älskar dom? Vi kramar vår son när vi åker, framför alla killarna och för honom är det helt självklart. Jag önskar att alla barn kunde få kramar.