In-home daycare

Från och med idag började Walters Nanny att vara dagmamma, så nu lämnar vi av honom på morgonen hemma hos henne, hon har en annan liten knodd på tre månader där. Det är bra, jag förstår det och jag ser på Walter att han älskar sin dagmamma, men det är en emotional rollercoaster för mig. Jag blir psyko!! Känner inte alls att jag gillar denna lösning lika mycket och jag har i nästan två veckor försökt hitta fel på henne hus, (det luktar mögel, det är smutsigt, hennes tv ser ut att kunna ramla ner från väggen etc). Fy vad jobbigt det här är! Jag önskar så att jag kunde kliva ut ur min egen kropp och se allt lite mer objektivt och rättvist. Vi skrev under kontrakt med henne igår och både Casey och jag vägrade skriva under ett releaseform där hon ifrån sa sig allt ansvar utom gross negligence.. Bara det får mig att vilja hoppa av en klippa. Som om att negligence är Ok? Samma där, jag FATTAR JU att det inte är fallet, men det känns piss och skit att jag ens ska behöva tänka tankar som att min lilla genpool kan utsättas för misskötsel. Vi fick liksom sätta oss ner och diskutera igenom skillnaderna på grov och inte så grov misskötsel för att inga missuppfattningar skulle ske. Rrrrööööööööv.

Men som sagt, nu är hon ju helt fantastiskt och jag är den som är psykiskt störd. Hon skickade precis ett foto på dagens craft. Walter fick måla med chokladpudding. Jag hade ju aldrig orkat göra något liknande själv.