Jag älskar gäster, det är ju därför jag jobbar inom restaurang. Jag hjälper er mer än gärna med vad ni nu önskar för konstigheter. Jag tar skiten i köket när ni ger mig kinabeställningar som resulterar i kinabongar. Jag låter er ändra er hur många gånger ni vill. Jag ler fast jag vill örfila er. Jag suckar inte när ni är omöjliga. Jag skulle aldrig spotta i er mat.
Men jag knyter näven i förklädet, och sen bloggar jag.
För ni - kära gäster, är ju helt jävla omöjliga.
Den här bloggen läses med fördel från början, så blir det en bättre restaurangvärld för alla.
