Jag vill inte blogga om mitt barn

Det här är ett svårt inlägg att skriva, eftersom jag inte vill vara en person som säger vad andra ska göra. Så om jag först av allt säger det viktigaste: ALLA SKA GÖRA DET SOM KÄNNS BÄST. Nu när det är sagt så kan jag kasta mig in i det som jag känner är en het potatis för mig.

För två år sedan fick jag barn och redan från början slogs jag med mig själv. Hur skulle jag tänka när det gällde bloggen och Leo? Vad var okej att lägga upp, vad var inte okej och hur skulle jag känna om 10 år när jag såg tillbaka?

Jag försökte trevande att börja prata om saker, släppa in er i vardagen. Men allt gjorde mig så kluven. Jag visste att jag absolut inte, under några omständigheter, ville skriva något som han kunde tänkas skämmas för i framtiden. Så jag vägde varje ord på guldvåg.

När det gällde bilder så ville jag inte ha några bilder på Leo som han skulle skämmas för heller. Alltså inga bilder på honom när han gjorde galna miner, var halvnaken eller typ hade mat i hela ansiktet (men jag skulle kunna fylla en hel blogg med sådana bilder, hehe).

Och en dag i Stockholm city så kom en bloggläsare fram och sa hej. Och så sa hen, ungefär, ”Nej, men vad kul, det här är ju Leo! Jag känner igen honom från dina bilder.”

Och då fick jag – återigen – ett djupt motstånd mot att blogga om mitt barn. Inte på grund av att jag trodde att hen ville något ont, tvärtom – jag vet ju att ni alla är vettiga och urgulliga. Utan för att jag hade gjort Leo, som inte ens var ett år då, till en offentlig person. Nej, jag menar inte att jag är kändis (HAHAHAHA på den), men jag hade öppnat upp för att folk skulle känna igen Leo på stan. Och han hade inte valt det.

Jag har pratat med Kristofer om det här och han tycker det är okej att lägga upp familjebilder och litar på att jag vet gränsen för vad som är okej. Men jag är så kluven till alltihop. Jag vill släppa in er mer i mitt vardagsliv, men varje gång jag gör det så är jag orolig för hur det ska påverka Leo. Och återigen – vi är ingen kändisfamilj eller så – men bara det lilla enkla att alla bilder på Leo är offentliga kan ge mig skrämselhicka.

Hur tänker ni? Är det här något ni reflekterar över? Lägger ni upp precis vad som faller er in på Instagram/bloggen/Facebook, eller ingenting alls? Och finns det någon smart ”medelväg” att gå? Berätta gärna!

Translation: I’m so torn on blogging when it comes to my son Leo. What are you thoughts on this? Do you blog/Instagram/Facebook about your child or not, and is there a good middle road between never and always?

Inlägget Jag vill inte blogga om mitt barn dök först upp på Retrolover | Vintage, 50s och retro.