Eyes on the prize

I går cyklade jag till jobbet i blötkall motvind. Vinden piskade, fingrarna domnade bort och tårna blev iskalla. Och vet ni? Det spelade ingen roll. Det sköna med att ha ett bestämt mål som är accepterat och väl grundat med starka varför, en kopplad känsla med tydlig målbild av hur det ser ut och känns därframme, det är att en blir starkare i prövning.

Eller prövning förresten? Väder är bara väder. Nej, det blev inte det härligaste eller mest underbara träningsupplevelsen jag varit med om, men om en släpper att allt ska vara härligt och bara neutraliserar förutsättningarna så är det inte så mycket mer med det. Eyes on the prize. Gårdagens transportcykling var en bricka i ett stort pussel där träningstimmar och kilometer ska adderas ihop. Bara så. I regn, vind eller sol.

Väder är verkligen bara väder. Det blir inte enklare, det är du som blir bättre. I genomförande mot målen. I med och motvind. Eyes on the prize och kalla tår blir varma i duschen.

The post Eyes on the prize appeared first on uppochhoppa.se.